hem

Konstrundan 2019

Det blir konstrunda i Roslagen 2019. Jag kommer att visa bilder i min stuga på Bodslättsvägen 11 på Väddö helgen den 3-4 augusti. Mer information om konstrundan i Roslagen 2019 via länken. http://www.konstrundan2019.se/karta
Du finner även mer information under fliken Kommande utställningar (på vänster sida).

 

 

Tröttnar inte på havet

#havsskogen

Kan inte vara på landet en dag utan att besöka havet. När jag såg huset för första gången var det havet som avgjorde. Det må vara hur som helst med huset och alla eventuella dolda fel, havet kommer alltid att finnas kvar – det kan ingen ta från mig.

Sedan dess har jag besökt havet 100-tals gånger och är varje gång varit lika imponerad. Havet är sig aldrig likt. Det är något med havet som har väldigt mycket med fotografi att göra. Det som vid en första anblick tycks vara så statiskt är allt annat än statiskt. Vyn förändras hela tiden, men förändringen är ofta så långsam. Det krävs tålamod för att se det. Havet med sitt vatten, horisonten  himlen och vågorna ändrar sig hela tiden långsamt, med ljusets, vindens och molnens förändringar. Sedan kan det överraska och gå från något mycket inbjudande och harmoniskt till något mycket hotfullt och kaotiskt väldigt snabbt. Med fotografens vilja att lära sig ljus är plasten vid havet en bra plats. Jag kommer aldrig att sluta fotografera havet.

Det är en sak att se, men något annat att uppleva

Det började strax efter nyår. På SVT-play ligger flera av Bergmans filmer tillgängliga. Jag börjar titta och snart växer en önskan fram. Fårös natur har gjort intryck och jag vill dit för att ta bilder. Sagt och gjort – efter ett bad i ett småmulet Sudersand i början av juni tillsammans med min dotter – svänger vi av från huvudvägen. Vi är nästan ensamma. Snart blir vägen mindre och påminner närmast om en svart lång krokig matta som rullats ut över det karga landskapet. Fåren går fritt och ibland får vi stanna i väntan på att de ska gå åt sidan. Det är en fin känsla, vi är välkomna men på deras villkor. Landskapet blir bara vackrare och vackrare och när sedan havet tillkommer med sin långa horisont är upplevelsen fullbordad. Jag tror aldrig jag har sett något liknande. Jag har varit här förr som ung men då var det något annat jag var med om. Jag var liksom bara där. När jag nu stiger ur bilen är jag mållös. Det jag ser är så vackert och jag fylls av en känsla som gör mig så glad – jag känner mig full av lycka! Tänk att jag har förmånen att få uppleva detta! Jag tar pliktskyldigt några bilder och de blir fina men saknar helt den starka känsla jag upplever. Jag tror det är viktigt att alltid vara medveten om att det är en himla skillnad mellan att se något och att uppleva något. Kameran är bra på att se och den hjälper oss att söka efter nya platser och komma ihåg gamla, men saknar helt förmåga att uppleva – det måste vi göra själva.

 

Konstrundan 2019

Det blir konstrunda i Roslagen 2019. Jag kommer att visa bilder  i min stuga på Bodslättsvägen 11 på Väddö helgen den 3-4 augusti. Mer information om konstrundan i Roslagen 2019 via länken.  http://www.konstrundan2019.se/karta

Du finner även mer information under fliken Kommande utställningar (på vänster sida).

 

Ett nytt seende

Tittade in på Moderns Museet och som vanligt kunde jag gå hem med nya insikter. Deras ambition att hänga om den egna samlingen på nya sätt för att berätta något nytt är så spännande. Jag fick se bilder av  Irving Penn och Diane Arbus. Båda mycket sevärda. Diane har jag tidigare inte sett. Hon fotograferade under 60-talet bl.a. människors utanförskap och subkulturer. 

Men det mest spännande tyckte jag var rummet med rubriken ”Ett nytt seende”. Braque och Picasso som utvecklade kubismen i början av 1900-talet använde sig ofta av fotografier för att kunna se verkligheten så som den ”verkligen” ser ut. Kameran kan inte bara se det ögat ser utan kan ge en än mer autentisk bild. Det som faktiskt syns på bilderna genom olika exponeringar, typer av ljus eller djärva kompositioner är pusselbitar som tillsammans kan göra bilden mer autentisk. Detta leder till att även fotografin utvecklas och det vi ofta kallar för abstrakt utforskas och blir till en genre. Intressant tycker jag som exprimenterar med medveten oskärpa, minimalism och gärna använder mig av felexponering.

Jag tyckte kanske inte att de fotografiska bilderna som visades var så spännande – däremot beskrivningen av vad som skedde och hur kubism och fotografi utvecklades i samspel.  Tack moderna museet för att ni bjöd på detta! 

Här börjar resten av världen

2426368

Förra året hamnade jag av en slump längst ut i Västra hamnen i Malmö. Så vackert! Det känns som början på övriga världen. Sundet är så stort, okända fartyg lunkar sakta mot okända mål, bron försvinner långt där borta i vattnet nästan vid horisonten och där mitt emot breder en svag siluett ut sig av en stor och underbar stad. I denna miljö är det lätt att tänka och drömma sig bort. Jag har ofta under året tänkt att hit måste jag ta mig igen.

Förra gången fick mobilen duga. I år fanns  kameran med. Det är så många av mina bilder blir till. Jag återvänder och tror att jag vet hur bilden ska se ut och så tar jag en helt annan bild, en bild jag först inte hade kunnat föreställa mig. Det är så jag vill att bilderna ska vara – något nytt, något jag inte sett förut. Hit tänker jag återvända – om och om igen – här kan jag tänka, drömma och kanske ta någon av de där bilderna jag inte visste fanns!

Nöjd!

3892224

Ibland händer det. När jag efteråt – ofta på bussen hem – går igenom dagens skörd av bilder så är det en som fastnar. Svårt att sätta ord exakt på vad det är. Jag tycker om ljuset, att det blev en riktigt bra svartvit bild och att om jag fick göra ett snyggt (vinyl-)omslag så skulle jag överväga denna bild. Mia från Galleri kontrast sa något om att hon sökte efter bilder med en berättelse. Kanske har denna bild en berättelse även om den med säkerhet ser väldigt olika ut från betraktare till betraktare. Det handlar naturligtvis mycket om känsla. Då blir ord ofta så fattiga. Jag är kort och gott nöjd!

Den allra vackraste!!!

#skeppsholmen

Blir glad när jag kommer hem och ser bilden. Den är lite rörelseoskarp så att det inte blir något vykort, samtidigt som oskärpan inte förstör svanens vackra linjer.

Jag har alltid gillat svanar. De utstrålar en enorm integritet, är i sina linjer så vackra och i skruden vitare än den renaste snö. De kommer i tysthet och kan lika snabbt som de kom vara försvunna. Det är också en fågel som lever tajt med sin familj. De hänger alltid tillsammans med sina närmaste. De tar varsamt hand om sina barn och barnen tycks inte överge sina föräldrar i första taget. Ofta är barnen lika stora som sina föräldrar när de söker sig vidare ut i livet.

Ett ögonblick av extrem konsentration

#Vasaparken

Plötslig ser jag henne. Mitt i kaoset bland alla de andra glider hon fram. Det är underbart att se. Bara genom att följa hennes rörelser går det att känna att nu är något stort på gång. Under ett ögonblick handlar allt om extrem koncentration. Nu behövs så mycket mod. Det kan bli så snyggt, men lika gärna också något så fel. Vuxna faller sällan snyggt.

Denna kvinna har mycket mod och snart lämnar skridskorna den hårda kalla isen. Hon snurrar länge, nästan som i ultrarapid. Så otroligt vackert. Den ena skridskon landar till slut åter mjukt i isen och rörelsen avrundas i en mjuk lång sväng. Sakta glider hon in bland de andra och snart syns hon inte mer. Var det på riktigt eller bara en mycket vacker hallucination. Jag vet inte, och det spelar egentligen ingen roll,  för när jag går därifrån känner jag en mycket stark känsla av lycka.

Kryssar genom stan

Munkbron

Vid Munkbron trängs tåg och bilar på sin väg  genom stan. Betydligt mindre iögonfallande är cykelleden. Där råder ingen trängsel, utan här är det full fart som gäller. Gillar inte dessa projektiler som vägrar att stanna för oss som går, med målet att ständigt slå nya rekord. Känner både ilska och rädsla när de svischar förbi. Men på bild är cyklar något speciellt.    

Vilken tur att jag fotograferar

köpenhamn hovedbanegård

En ny stad, nya obekanta människor, hopplöst många platser att upptäcka. Var börjar man? Med kameran blir det så lätt. Hitta en plats med mycket människor och ett spännande ljus och häng där. Har du tur får du några bilder, om inte så har du ändå börjat närma dig staden och de som är där.

Robert Doisneau – Galleri 3/Kulturhuset

Äntligen finns Doisneaus bilder att se i Stockholm. Utöver bilderna finns det också en film om honom som är mycket sevärd. Utställningen pågår till den 25 november

Äntligen ett diplom!

Deltog med fem bilder RIFO-s årliga fototävling. Två bilder gick vidare och min bild #mellanväddöochåland fick en utmärkelse.

Att få diplom väcker minnen. Ett jag kommer ihåg och som jag var mycket stolt över var det jag fick som sexåring efter att ha gått i skidskola i Kvarnsveden 1965. Kommer ihåg att det var både kallt och många tuffa övningar. Men diplomet värmde och fick en hedersplats på väggen i mitt rum.

Jag rekommenderar alla att titta på de bilder som valdes ut. Det finns så mycket bra fotografi! Se katalog Riksfotoutställningen 2018

 

 

Utställningen är över. Planen är att vi återkommer på Kröns till sommaren 2019.

#havet
#havet

Och så var alla ”älmstanätter” och ”grisslehamnsdagar” äntligen över. Folk har börjat återvända hem och nu infinner sig den absolut bästa tiden. Frukost på furstukvisten utan ljudet av mototsågar, skruvdragare och sågklingor. När jag efter middagen cyklar norrut på kustvägen möter jag fem cyklister och en bil, förra veckan var det max en cyklist men 30 bilar. Nere vid havet är det vackrare än någonsin. Det är nu som landet äntligen blivit landet. Nästa år ska jag inte ha semester i juli – då ska jag vara i stan – misstänker att jag kanske trivs bäst i stan då. Tror att detta har något med minimalism att göra och att det är en del av min identitet.  

 

Tack alla bra besökare!!!

Jag hade visserligen få besökare under årets konstrunda, men de som kom var väldigt bra. Att få höra att ”Vi var här förra året och ville absolut visa vår dotter dina bilder”, eller att ”Jag kommer tillbaka för att få ny inspiration” är sånt som gör mig glad. När det sedan var många som menade att jag utvecklats sedan förra året, kändes det riktigt bra. Konstrundan börjar fungera som en sammanfattning av mitt fotograferande under året. Just det där att få känslan av att vara på rätt väg känns så bra. Självklart blir det Konstrunda nästa år igen. Tack!

Inför årets konstrunda fick jag lust att skriva en text om mitt fotograferande – en slags förklaring till vad jag håller på med. Du finner den under fliken Galleri och den heter ” Om mitt fotograferande”.  

 

#tyvskär

Det är olidligt varmt, men helt perfekt. Jag ligger en meter från havet, vinden svalkar och himlen är magiskt blå. Känslan är underbar – bara jag, havet, vågorna, vinden och fåglarna. Jag öppnar långsamt mina ögon och sätter mig upp. Då ser jag det. En annan människa!!! Hen tittar åt mitt håll och våra blickar möts för en sekund. Snart försvinner hen ner bakom en klippa, men det är kört! Förtrollningen är bruten. Bara vetskapen om att jag inte är ensam här vid havet – så som jag trodde – är mycket, mycket irriterande. Kan inte den där andra djävla människan bara ta sitt pick och pack och dra?

Jag väntar en stund och hoppas att allt ska återgå till hur det var alldeles nyss – sådär perfekt. Vad gör det att det ligger en annan  människa därborta bakom en klippa, försöker jag tänka. Men positivt tänkande funkar inte i en situation som denna. Det ända raka är att packa ihop, ta  sig bort till cykeln och sakta trampa hemåt i den förbannade hettan sommaren 2018.

 

#kungsholmsstrand

Nu har jag flyt. Ideerna känns nya och roliga. Medan experimenten med oskärpa handlar en hel del om slump är det jag gör i stan motsatsen. Förutse en bild och invänta rätt tidpunkt. Känner mig rätt nöjd med att jag vågade vrida bilden 90 grader. Man måstre våga.

 

#nordkap

Så fick jag äntligen möjlighet att gå ut i skogen med systemkamera. Rörelseoskärpa är så kuuul! Nu föredrar jag nästan skogen framför stan som plats att leta bilder. Börjar få lite koll på vad jag gör och hur jag ska röra kameran. Den stora överraskningen just nu är färgerna. Blir så vackert med lite tur! 

Känns bra att ha något nytt att visa på årets konstrunda första helgen i augusti

#gamlavägen

Besökte sommarhuset. Gick i skogen och kom på att rörelseoskärpa i naturen kan fungera. Hade bara kameran i mobilen. Det går inte att göra lika mycket, men en del. Ska bli spännande att arbeta vidare med detta i vår.

#söder

Så gick det plötsligt att leta bilder utan att frysa sönder fingrarna. Är med i en fotogrupp som heter walking the streets. Just nu pågår diskussioner om vad minimalism är. Ligger nära det jag gör och denna bild blev jag nöjd med. Men är det minimalism?

Gå gärna in på www.walkingthestreets.org

Där hittar du spännande bilder från urban miljö och just nu försök att tänja på minimalismens gränser.

#friafotografersfilial

Så är jag tillbaka där jag började. Minimalism har så ofta varit mitt tema men så för en tid sedan tyckte jag att jag var färdig. Jag började upprepa mig. Men i veckan träffade jag en grupp fotografer och de diskuterade minimalism. Bl.a hade de tagit en del svartvita minimalistiska bilder och när jag såg dem insåg jag att svart/vitt är ytterligare ett möjligt steg i ambitionen att skala av, något jag helt förbisett. Så nu är det bara att börja om, fast utifrån en ny ingång.

Högst upp i Kulturhuset pågår Fria fotografers filial -18. Mycket spänande att se. Rekommenderas!!!

 

#slottsbacken

”One day I will leave the house at dawn, so quiet, that you will not even wake up, and I will go, and I will be wandering the world, and you will never find me”

Plötsligt fick denna bild en fin text av en okänd följare. Kul tycker jag!!!

 

#skeppsbron

För en tid sedan talade jag med en fotograf som ställde ut på galleri Korn. Jag gillade hennes bilder. Hon berättade att hon ville göra något utan att ha full kontroll över resultatet. Inspirerad av Nezhla Taj (se nedan) leker jag en del med rörelseoskärpa. En överraskning är färgerna och färgfälten. Känns befriande när tekniken blir så underordnad – det är bara bilden som gäller.

#slottsbacken

Inspirerad av Nezhla Taj gav jag mig ut med kameran för att försöka. Min kamera kan troligen göra det mesta, men att hantera menyerna i kyla tär på krafterna  Handlar om att få till en lagom lång slutartid.

Inspireras du också! Se coola bilder av Nezhla Taj under fliken ”Inspiration” och välj ”Bra bilder”

 

En plats som blev över där, tåg, bilar, tunnelbana, människor på väg och alla stans skivnördar, korsar varandras vägar. Jag älskar denna plats. Det är den mest urbana miljö i Stockholm jag känner till.  Så vacker och full av känsla i sin skitighet och känsla av att det blev som det blev. Nu när Karlbergs station har stängt behöver jag inte stanna upp i trappen för att släppa förbi en medmänniska som tänkt ta upp jakten på tåget som är på väg in mot stationen därborta. Så tråkigt, jag saknar det! Mitt Birkastan har förlorat något. 

#kungsholmen

Efter några timmars sökande efter bilder fick jag äntligen känslan av att detta kan bli något. Hittade en plats med en miljö och ett ljus som är gjord för att vänta in bilder. På bussen hem tittade jag igenom dagens skörd och kunde konstatera att det fanns något där. Enkelt, snyggt ljus, en spännande färg och människor i olika skepnader och former. 

#hornstull

Äntligen en helg då jag har möjlighet att ägna mig åt bilder. På galleri Korn ställer Bo G Svensson ut. Uppfriskande bilder- fick verkligen lust att leta bilder. Bara hundra meter från galleriet hittade jag denna. Hade precis pratat med Bo om en av hans bilder som var svart/vit men med ett litet inslag av färg. Ingen slump att denna blev som den blev.

Obs. Ulf ställer ut tills på onsdag den 19 okt. Rekommenderas. Du finner inf om Galleri Korn under fliken inspiration/gå och titta på bilder.

#pampaslänken

Åter i stan med nya perspektiv. Nja. Snabbt hamnar jag bland de bekanta lyktstolparna vid Pampaslänken. Där har jag varit förr. Tänker på lyktstolparna som lite av stadens träd. Högresta, vindpinade, coola former och oändliga kombinationer. Precis som i skogarna på landet är det som om jag aldrig blir riktigt mätt. Går gärna dit igen och igen. Motorlederna är som skogarna, platser lite vid sidan av. En fin plats där jag har lätt för att tänka.

#mötevidhavet
fågelbild på mitt sätt

Det är viktigt med utställningar. Jag tvingas fundera över mina bilder och vart jag är på väg. Medan många besökare gillar mina naturbilder bäst, så är jag själv svag för mina tidiga minimalistiska bilder. Men det jag tycker är roligast att fotografera just nu är människor, men då ska det vara på mitt sätt.

Den av sommarens bilder som jag tycker bäst om är denna på en mås. Att ta en helbild av en fågel tror jag är dömt att misslyckas. Det är inte min grej! Det finns hur många duktiga naturfotografer som helst. Om jag ska fota fåglar så måste jag hitta mitt sätt. Förhoppningvis kan mitt möte med måsen bli vägledande för mitt fotograferande i höst. Om jag ställer ut bilder nästa sommar ska det vara mer människor på bilderna, fast då på mitt sätt. 

Sommarens tredje utställning – Konstrundan i Roslagen

Bra start. Mycket trevliga besökare som både ger och söker inspiration. 

Mitt lilla hus blir snabbt fullt Foto Hans Christinasso

 

Det kan vara svårt att bestämma sig
Foto Hans Christiansson

 

Jag får positiv respons på de bilder som visar vägen framåt.
Foto Hans Christiansson

 

#konstrundan2017

 

 

#mellanväddöochåland

Det är vackert när de kommer. Det går inte att förutse, utan handlar  om att ha tur. Tillsammans utstrålar de beslutsamhet. De vet vad de vill och har ett mål, och idag hade jag turen att få se deras snygga formation. När jag kan konstatera att jag hann ta några bilder, händer det märkliga. De kommer tillbaka. De utstrålar visserligen fortfarande beslutsamhet, men man undrar – har de en susning om vart de ska? Ja, de är väl som alla oss andra. Utåt sett verkar de säkra, men innerst inne handlar det mest om frågetecken,  tvivel och grupptryck. 

#uppsalahögar

Genom fönstret ser jag Uppsala högar som reser sig mot skyn. Långt därborta på en av kullarna står två pyttesmå människor.  Hoppar snabbt ur bilen, öppnar bakdörren och får fatt i min kamera. Den här bilden vill jag verkligen ha. Det känns som en oändligt lång tid för kameran att starta upp. När jag äntligen får upp bilden på kamerans skärm kan jag konstatera att de fortfarande är kvar där uppe. Jag kan pusta ut.

Sommarens andra utställning

Linne’s Sävja

Helgen den 8 -9 juli ställde jag ut tillsammans med Lillemor Wassberg i Linne´s Sävja i Uppsala.

Sommarens första utställning 

Holmströms konst i Grisslehamn

 

Klart för vernissage. Tack Lillemor Wassberg för gott samarbete och initiativet. Tack Inga-Lena Waller-Holmström för en fantastisk utställningslokal

En liten flicka kommer in. Hon tar god tid på sig och tittar noggrant på bild efter bild. Sedan ställer hon sig mitt i rummet och säger med hög röst. ”De är så jädrans snygga”. Bättre beröm man kan få!!!  Det är sånt som gör att man blir fast besluten att fortsätta med fotograferandet.

 

#gamlavägen

När jag är på landet kan jag antingen gå till havet eller in i skogen. I flera år har jag valt havet. Skogen saknar linjer, mönster och stora enfärgade ytor. För den som gillar minimalism är skogen svår och jag gillar minimalism. Men skogen är trots allt rofylld så därför går jag dit ibland. Oftast har jag kameran med och kanske finns det minimalistiska inslag i skogen ändå. Jag gör mina försök och är kanske något jag gillar på spåren.

Obs. För den som ännu inte sett bilderna jag lagt upp av Javier Oliva Garcia – gör det! Gå in på ”Bra bilder” under fliken ”Inspiration”. Vilka bilder!

#slussen

På väg hem från Fotografiska häromkvällen fick jag en massa spännande bildidéer. Kvällen efter återvände jag och fick bland annat denna bild av Katarinahissen.  Får mig att tänka på Tom Sawyer och hjulångare på Mississippi, en bok jag älskade när jag var liten. 

#solna

”Lyktstolpar är något som drar till sig min blick. Det har blivit en hel del lyktstolps-bilder. Här ett spännande exemplar som jag råkade på idag”

 

#munkbroleden

”En dag så var den bara där. Så som vi hade längtat!”

#centralplan

En plats som många passerar utan att se. Mitt i en trappa som leder ingenstans. 

#riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan måste vara det vanligaste motivet av Stockholm. Ett försök att ta en annorlunda bild av kyrkan.

#centralplan

Kul att se hur människor går. Först ser alla ut att göra likadant. Men tittar närmare inser man hur olika man kan använda sin fötter och ben.  Se fler varianter på mitt Instagramkonto.

#gamlaskogsvägen

En granne på landet som målar blev inspirerad av mina naturbilder. Jag fotar, och med mina bilder som förlagor gör hon en ny bilder. Ett roligt samarbete. I sommar ska vi ställa ut tillsammans. Under fliken ”Inspiration” kan du se hur Lillemors tolkning av min bild från gamla skogsvägen blev.

#ålandshav

”Det är underbart varmt och skönt på klippan. Ute på havet pågår en kamp. Vinden är obefintlig och jag kan i lugn och ro invänta tills båtarna ligger rätt i förhållande till varandra för att bilden ska bli så som jag vill ha den”

#tekniskahögskolan
#tekniskahögskolan

”I höst har jag upptäckt skuggorna. Tidigare har jag mest sett dom som ett problem, något jag velat undvika och ta bort. Men nu tänker jag tvärtom. Jag söker upp dom och vill ha dom med” 

#hjorthagen
#hjorthagen

”Från trapphuset i ett coolt smalhus i Hjorthagen”

#centralplan
#centralplan

”Mitt i city, mitt på dan. Där jag står är det trångt och bökigt. Trettio meter därifrån, knappt en själ”

#östraryd
#östraryd

”Förra helgen såg jag så häftiga landskap. Men i vanlig ordning kom jag mig inte för att stanna bilen, gå ur och ta lite bilder. Kände ånger hela veckan. Bestämde mig för att ta de där bilderna nu i helgen. Inte lika häftiga färger nu, men ändå fortfarande fina. På åkrarna börjar det bli lite grönt samtidigt som björkarna är snyggt oranga. Både vår och höst samtidigt” 

#willyssundbyberg
#willyssundbyberg

”Jag ägnar ofta elektriker, ventilationstekniker, målare och andra hantverkare en god tanke när jag tar bilder. Tack vare deras val och överväganden uppstår många av mina bilder”

#garnisonen
#garnisonen

”Jag gillar denna byggnad. Den inrymde så många arbetsrum när den stod klar att det blev kaos när alla 4500 personer som arbetade där kom och lämnade huset samtidigt. Det var tidigt 70-tal. Ur detta kaos växte flextiden fram. Tack Garnisonen!”

#gjörwellsgatan
#gjörwellsgatan

”Satt i ett två timmar långt möte häromdagen. Mötet ägde rum på sjunde våningen och jag hade en fin utsikt. Snart fastnade blicken på några hustak som skulle kunna bli en bra bild. Hade ingen kamera, men bilden hade fastnat i mitt medvetande. Dagen efter begav jag mig åter till mötesrummet, nu med kamera. Jag öppnade fönstret och av någon anledning tittade jag ner mot gatan. Där får jag syn på en helt annan bild. Den med hustaken blev sådär, men den här blev betydligt mer spännande” 

#albertengströmsatelje
#albertengströmsatelje

”Plötsligt var de där. De verkade osäkra, rörde sig lite kantigt och var lite lustigt klädda. Vilka var dom? Snart hade dom försvunnit in bland alla de andra människorna. Dom måste ha stigit upp ur havet, tänkte jag. En obehaglig tanke, men jag fick i alla fall en bild”

 

 

En sida med bilder